Idag tog min familj med mig i bilen till ett ställe jag aldrig varit på förut. Där hade jag jätteskoj, men det var också lite läskigt faktiskt.

När vi kom dit så var där en massa nya människor och jag hade fullt upp att hälsa på dem allihopa. De verkade vara jätteglada över att se mig, fast jag aldrig träffat dem förut.

Men sedan plötsligt från ingenstans dyker det upp en fräsande sak som studsar och spottar mot mig och låter väldigt illa. Den hade fyra ben den med, men den luktade inte som hund. Jag har ett svagt minne av att jag träffat liknande typer förr, men det var så längesedan så det hade nästan fallit i glömska - tills nu.

Den här läskiga saken var inte rolig och jag kunde inte leka med den som jag gör med t ex Nea. För den hade så vassa klor och jag ville inte komma inom räckhåll för dem för det vet jag att det gör ont !

När vi hälsat och bekantat oss med dessa främmande tvåbeningar (människor som mattar och hussar) så fikade vi och åt mat. Jag fick också några smakbitar som några "råkade tappa" på golvet. Men om den där fräsande saken var i närheten så lät jag bli att röra det de tappat. En har väl lite själbevarelsedrift ändå ! Jag är ju inte dum utan fattar vem som skulle vunnit den ev striden.

Sedan satt folket och pratade och såg på den där burken som har en massa rörliga bilder och ljud för sig.

Jag och "monstret" hade fullt upp att kolla in varandra så jag kollade inte in folket så noga. Efter en stund så går en av de mindre av folket fram till matte och frågar ngt och då följer matte med henne och tar fram mitt koppel. Alltså ska vi på promenad. Men jag har ingen lust just nu, det är så mycket spännande här ju. Men efter lite övertalning så kommer kopplet på och den där mindre tvåbeningen tar det och går ut med mig. Det blir riktigt kul. Vi busar lite i snön och jag gör det jag behöver sedan fortsätter vi vår promenad. Under promenaden smäller det lite och tjuter från längre bort någonstans, jag hoppar till men inte mer än så. Det är ju inget farligt, det förstår jag ju för den här mindre tvåbeningen bara går på helt avspänd och uppmärksam mer på mig än saker runtomkring. Vi har skojigt. Sedan går vi in igen och då fikas det och snackas lite mer. Jag lägger mig ner en stund när "monstret" är upptagen av något annat. Det är rätt tryggt och skönt för jag lägger mig vid mattes fötter. Där känns det bra och "monstret" törs inte komma nära mig då, verkar det som. Jag spanar in den där "typen" på behörigt avstånd och vartefter tiden går så blir han modogare och modigare, kaxigare och kaxigare, men han kommer inte särskilt nära mig då jag är hos husse eller matte.

Sedan reser sig en annan tvåbening och frågar matte något och så kommer kopplet fram igen och den här gången går jag med två stycken i Neas mattes ålder gissar jag. De promenaerar lugnt och sakta och låter mig nosa lite överallt. Det känns bra. Det smäller lite mer nu, men det bryr jag mig inte om. De här två verkar ju inte vara särskilt bekymrade över smällandet de heller, så varför ska jag vara det ? När vi kommer in så har "monstret" försvunnit någonstans och jag går till husse och lägger mig vid hans fötter. Nu sitter nästan alla och ser på den där burken med en massa ljud och bilder på. Men Mellanhusse och några till fattas. De är visst en trappa upp och dit törs inte jag gå eftersom jag tycker den trappan ser läskig ut för man ser golvet genom den. Jag gillar inte det riktigt så jag låter bli att gå upp i den. Lite då och då reser sig matte och går ut i köket och jag följer ju efter naturligtvis. Måste ju se vad hon ska göra - eller hur?

Matte tog med mig ut en stund och då väste det till och fräste lite närmare än vanligt så jag blev lite överraskad och rädd, men sedan så blev det bättre för hela tiden peppade matte mig och sa - Jamen ta den då, ta den då ! Sådär som hon brukar göras när vi busar. Då blev jag lite modigare, och började se efter vad det var jag skulle ta ! Men jag kom inte på det riktigt. När matte och jag kom in så gick hon strax efter ut igen och jag satte mig hos husse. Ute började dte smälla och tjuta och lite läskigt var det ju, men husse var ju där så jag stannade med honom. Han är lugn och trygg. Sen dyker det där "monstret" upp och bara börjar retas mig så då blev jag upptagen av annat.

När jag sedan åkte hem var jag så trött så jag somnade nästan innan jag klivit in i bilen igen.

Idag tog husse med mig ut på en Nyårspromenad. Matte sprang omkring inomhus och sa till Lillhusse och Mellanhusse att göra sig i ordning och Husse valde att ta med mig ut en stund istället. Vi gick en lång runda idag och var borta ett bra tag. Under tiden vi var ute så hördes det lite smällare här och där, men dem brydde jag mig inte om alls. De hördes ju på ett långt avstånd. Husse och jag busade i snön och jag blev alldlees vit om nosen. Men skoj hade vi.

Idag fick jag åka med i bilen en bra bit bort. Vi skulle hälsa på Carries matte förstod jag när vi så småningom kommit fram.

Där finns det en massa spännande lukter och djur ! Det finns hundar - 3 st - , häst, katter, höns, massor av får och en och annan anka. När jag kom dit upptäckte jag att Aylen och Nea också var där. jag hälsade glatt på dem och hann knappt mer förrän Carrie var över mig med ett jubel och började busa. Jag var rätt trött efter gårdagen som hade varit jobbig med en massa paket och annat spännande.

Idag fick jag vara inne och leka med Carrie i ett av rummen, medan Nea och Aylan var i det andra rummet. Ibland sneglade jag in till dem där de lugnt låg och vilade och önskade att jag också fick vara där och vila lite. Carrie var lite mer energisk än jag trivdes med idag. Så ibland fräste jag ifrån åt henne och ville att hon skulle lugna ner sig, men dte var svårt för henne. Till skillnad från mig, så hade ju inte hon busat och varit på upptäcksfärd hela gårdagen ! Puh.

På kvällen åker vi hem. Jag får följa med Husse som åker och hämtar matte.

Jag blir jätteglad över att se henne. Undrar vad hon har gjort idag. Hon har ju missat en massa skoj - vet hon om det tro ?

När vi kommer hem fortsätter Matte och Husse att dela ut prassliga saker till alla runtomkring. Där hemma är det då Lillhusse, Matte, Husse, Mellanhusse och Neas matte som får prassliga saker, men inte jag och Nea, vi får hjälpa till att öppna de andras istället. Det är skoj det med.

Lillhusse får en prasslig sak som han bara sliter upp och blir jätteglad för. Mellanhusse och Neas matte samt Husse får också varsin prasslig sak. Jag får ingen men jag får hjälpa Mellanhusse att öppna sin. Det är skoj må ni tro !

När vi ätit julmaten och allt annat gott så ville jag ut på promenad. Efter en stund hade jag och Nea lyckats övertala Neas matte och Mellanhusse att ta med oss ut ! Sagt och gjort. När vi sedan väl var ute så följdes vi åt in i skogen här bredvid. Där fick vi springa utan koppel och fara runt i snön som vi ville. Jag älskar snön och for med huvudet först ner i snös och kom upp på ett helt annat ställe - jag hade ju så korta ben så jag såg ju inte alltid vart jag for fram med en massa snö i ögonen dessutom. Nea däremot hon har ju längre ben än mig så hon hade lite lättare att ta sig fram. Men hon var lite tråkig till en början, men sedan tror jag min snöglädje smittade av sig även på henne, för hon började leka i snön hon också. Vi hade jätteskoj !

Idag tog husse med mig till bilen tilsammans med Lillhusse, Mellanhusse och Neas matte. Vi skulle "fira jul" sa husse.

Efter en stunds bilresa stannade bilen. Då fick både Nea och jag komma ut på ett helt nytt ställe. Ja, jag hade ju varit här förut, men inte Nea. När vi kom in luktade det gott av mat och annat spännade så jag började med en "checkrunda" runt i huset. Lillhusse placerade sig i soffan framför TVn och ngt som heter Kalle Anka. Även här fanns det ett träd med en massa prassliga saker under. Men de fick jag absolut inte röra, men jag var faktiskt fram och nosade flera gånger på dem. Nea följde med mig hon också.

Alla åt mat och jag fick smaka jag med. Mmmm det var mkt gott här må ni tro.

På kvällen när alla ätit så kommer det en typ till trädet i huset där vi var, som inte såg ut som lillhusse, men som både luktade, ja nästan i alla fall, som Lillhusse och som lät som lillhusse. Den här "typen" tog alla de där prassliga sakerna och började dela ut dem till alla som var där. Både Nea och jag var fascinerade. Det här var ju kul ! Så fort vi satte oss vid bordet och såg lite "ledsna ut" så fick vi smaka av det som fanns på bordet.

Hmmm så det är så man gör, minns jag att jag tänkte vid ngt tillfälle.

Jag tror jag börjar förstå den förväntan och glada känslor jag kände av i förmiddags. Klart att en sådan här sak både är spännade, skojig och trevlig. Dessutom luktar den gott den här saken "julafton" Undrar hur ofta den kommer tillbaka.............

Idag är alla lite förväntansfulla verkar det som. Det känns som om det är ngt särskilt ! Undrar varför.

Dessutom ligger det prassliga saker under ett träd i vårt hus ! Jättemysko ! Plötsligt kommer Neas matte förbi hon också och Lillhusse börjar dela ut de där prassliga sakerna. Jag vill ju också hjälpa till, men det fick jag inte. Alltså det där prasslet bara ber om att slitas upp av en ivrig hundpojke som jag - eller hur ? Så får jag inte.

Matte får en liten prasslig sak som Neas matte hoppar av upphetsning till !

Matte är inte alls lika uppspelt som Neas matte låter när hon öppnat paketet. Sedan lyser Matte upp efter ett tag och ser gladare ut.

Idag kom en annan av mina kompisar och busade med mig ! Vi hade jätteskoj såväl inne som ute. Hon var på riktigt bushumör idag så det blev ordentligt med fart ! Först for vi runt och lekte tafatt inomhus, men sedan fick vi gå ut för vi drog ihop mattorna så väldigt, sa matte.

Jag som älskar snö har hittat en jämlike, för snart for både jag och Carrie, min kompis, runt i snön och hade jätteroligt.