Det var visst dags för mig att äta lunch. Men jag var faktiskt inte hungrig så jag gick och nosade på maten, sedan gick jag därifrån. Jag ville hellre gå ut och hoppas på att träffa på en av de där väldoftande töserna i kvarteret. Hon brukar gå förbi på min rastrunda och jag brukar därför alltid känna lukten av henne på långt håll. Skulle vilja träffa henne och "flörta lite". Men dte får jag ju aldrig göra. Så jag tror jag hoppar över maten idag med !

När matte vaknade och gick upp åt hon först frukost, och då började det kurra lite i min mage också. Hon märkte nog det och ställde ner den mat jag lämnat kvar imorse när hon hade ätit, och tittade fundersamt på mig och sa : "Är du hungrig Wille" ? Jag satte mig och såg förväntansfull ut och då ställde hon ner maten till mig. Jag gick fram och åt upp alltihopa. Gott.

Sen gick matte ut med mig en stund. När vi kom in tog hon av mig kopplet och började pyssla med något utanför dörren, som faktiskt stod på glänt.

Nyfiken som jag är puttade jag till den ytterst lite och ville se vad det var hon gjorde för något. Hon plockade ihop något prassligt i olika nyanser, gjorde dem till en "boll" och ville busa med mig med den "bollen". Men jag tyckte de var läskiga och backade undan. Då kom hon in till mig, stängde dörren, och lade ner de där prasselsakerna på golvet och ruskade på dem där, som om hon ville leka med mig. Men nej jag var lite tveksam till det.

Då lade hon dem i en hög på golvet och stoppade i korv i dem. DÅ blev jag modig och nyfiken. Så jag smög fram till dem och började nosa på dem. Men så fort de prasslade så backade jag lite.

Men sedan tog suget efter godis överhand och jag gav mig in med liv och lust i de där pappersbitarna. Det var ju riktigt kul ju ! Jag bet i dem, ruskade dem och hade roligt en stund med dem.

Matte gömde mer godis i dem och jag "borrade ner nosen" bland dem och letade upp godiset. Några "serpentiner" fastnade på min nos, men jag bara "fnyste bort" dem. Men så tog godiset slut. Då ruskade jag om dem en sista gång innan matte tog dem och förvisade dem till soppåsen. Hon kallade dem serpentiner.

I morse tog husse ut mig på morgon promenad, sedan var dte dags för frukost. Men jag var hungrig, tror jag, men jag ville inte äta. Jag hade liksom ingen aptit. När husse åkte till jobbet så gick jag och lade mig och sov en stund till hos matte, som fortfarande då sov.