Idag fyller Nea 1 år. Grattis "nästan" stora syrran.

Jag vill bara göra lite reklam för några jättesöta valpar som finns på öland. Det är kusiner till mig.

Här finns de : http://wesaborg.bloggagratis.se/

De är så urgulliga så man blir nästan sjuk. Matte funderar redan på en till har jag hört ryktas - kul tycker jag för då får jag en lekkamrat !

Bilden har jag lånat från Wesaborgs blogg.  

Den första som steg upp av matte och husse i morse det var matte - förstås. Hon tycker husse kan få sova när han går upp tidigt alla andra dagar. Det blev då matte som tog mig med på promenad imorse.

Jag blev jätteförvånad när det blev en riktigt lång morgonpromenad, för matte brukar på den första promenaden för dagen, vara trött och seg. Det brukar därför bli en snabb rastningsrunda för att sedan längre fram på dagen ta längre promenader.

Vi tog en ny väg idag. Som tur var för mig så fanns där faktiskt lite mjuk snö kvar som jag kunde ta dagens första snöbad i. Det var uppfriskande. Jag testade snön lite varstans, men den var för det mesta hård och inte särskilt "rullvänlig". 

När vi kom in igen fick jag frukost och det smakade riktigt bra !

Matte tog med sig kaffekoppen och gick ut och satte sig på balkongen i solskenet. Jag ville följa med men jag tycker att golvet på balkongen är lite läskigt. Det är liksom mörka hål i det och jag får en känsla av att det är som att gå i luften. Läskigt.

Men matte ville visst ha mig med därute så hon försökte först locka ut mig, men nej jag bara gnällde lite osäkert och vågade inte.

Sedan försökte hon få ut mig på balkongen med mina leksaker, men jag blev bara ledsen när jag inte kunde leka med henne - jag vågade ju inte.

Sedan kom hon på att locka ut mig med lite skinkmacka, det tog en liten stund för mig, men sedan övervann jag mig själv och gick sakta och jätteförsiktigt ut på balkongen. Det pirrade lite i magen, men det gick bra.

Jag blev lite modigare och gick en bit till, för skinkan låg nästan inom räckhåll. Sedan plötsligt var jag ute på balkongen, tog snabbt min skinkbit och sprang in igen. Matte gjorde om samma sak några gånger till, och för varje gång blev jag lite mer säker på mig själv och vågade stanna allt längre stunder på balkongen. Till sist hade jag nog ätit upp mattes ena skinkmacka helt, men då satt jag på balkongen brevid henne och viftade på svansen !

Jag kunde ju ! Jag vågade ! Jag växte !

Matte gosade och pratade med mig och sedan stannade jag på balkongen tills matte gick in igen.

Ähh det där var väl en baggis!!!