idag tog mastte med mig på en kvällspromenand. Och gissa om jag blir glad när jag på vägen hem träffar min kompis "Lassekillen" han den stora grandisen som jag första gången träffade när han var 4 månader, men som nu hade vuxit till en jätte och var 8 månader snart !

Jag kunde ju inte gå förbi utan att först busa med honom.

Matte skrattade och sa att kunde du vifta av svansen Wille, då hade du gjort det nu, för den gick som en värsta visp påstod hon !!

Jamen vadå då jag var ju helglad över att träffa honom och få busa en stund med honom. Vi hade jätteskoj en bra stund, i alla fall tills matte tyckte det var dags att gå vidare hemåt. Hoppas jag och Lassekillen träffas igen snart !

Idag bjöd matte mig på ngt helt nytt som jag alldrig smakat förut - vattenmelon. Det var en läskande smak på den, men annars var den rätt smaklös.

Dock var det inte så dumt när man väl vant sig vid smaken. Det var gott till omväxling av vatten när jag var törstig. Jag åt två rätt stora bitar, men sedan fick jag inte mer sa matte, för då kanske jag fick ont i magen.

Har någon av er därute i bloggvärlden bland oss hundar smakat vattenmelon ? Inte helt fel att göra det annars.

Jo det tog vi oss både jag och Hector idag. Det vill till att man hämtar krafter till mera bus och lek, så dte var så skönt att bara slappa idag efter promenanden.

När vi kommit in från promenanden och busat lite med varandra, då ropade matte på oss och så fick vi varsin glassbägare, ni vet en sådan som man kan köpa på en del ställen. Det var gräddglass och jättegott. Jag smakade först lite tveksamt på den, men när jag sedan väl fått smak på den, då åt jag den i väldig fart. Det var svalkande och jättegott må ni tro !

Nu har vi varit ute på en liten kort promenad. Det var "åskvarmt" ute och kvav luft så det blev ingen långpromenad den här gången. Men skönt var det att komma ut ändå.

Nyss har matte och jag kommit in från vår promenad. Det är svalt och skönt ute och det ser ut som om Åskar kommer på besök om några timmar. Det blåser rätt bra just nu.

På vår promenad så mötte vi en gullig skogskatt, ja hon var alldeles grå och med lång päls. Hon låg bara lite lagom majestätiskt och tittade på mig, och jag sneglade lite på henne också för att se om hon tänkte röra på sig när jag kom närmare. Men inte då hon bara tittade på mig och lät mig passera utan att flytta sig en millimeter. Sedan såg jag en liten svart spets tjej som jag inte fick hälsa på för hon löpte sa hennes matte, men hon luktade gott må jag säga. Sniffade länge efter henne. På avstånd såg vi min kompis som jag busade med i vintras, en bullmastiff. Men eftersom han inte kom åt vårt håll så morsade vi inte på varandra. Istället tog matte med mig på en promenad in i skogen. Här fanns det en massa spännande dofter överallt. Hon hade tänkt gå ner till vår dalgång också, men där var det så långt gräs, så matte ville inte riskera att möta ev inneboende ormar där. Istället valde vi därför skogen. Men där var det skönt. Vi strosade mest om kring lite innan vi så småningom gick hemåt.