Hector och husse försvann iväg ikväll, och husse hade Hectors favvoleksak och hans godis med sig, så antagligen slkulle de tränas.

Matte har äntligen också börjat träna lite med mig igen och jag är så glad så jag har svårt att hålla mig på marken när vi tränar. Matte har inte tränat med mig på länge nu, dels för att jag haft ont i mitt ben, men också för att hon inte hunnit med lydnadsträningen så mycket. Men idag så, idag satte vi igång igen.

Jo egentligen skulle jag ha gått på kurs jag med, en rallylydnadskurs, men eftersom jag hade ont i benet och har fått en del förhållningsregler från veterinären, så avbokade matte oss på kursen, men vi hoppas det blir en nybörjarkurs i vår också.

Istället har vi varit och tränat på egen hand, då mkt kortare pass än vad man gör på en kurs.

Matte tränade mig i lite fotgående, spår och inkallning. Det var jättekul och gräsmattan vi var på var jättemjuk. Vi var alldeles ensamma på gräsplanen så det var skönt. Lite fritt följ vågade sig matte på en kort stund också, men jag såg noga till att jag inte for iväg långt från matte, för hon hade min favvoleksak med sig och den ville ju inte jag att hon skulle få ha för sig själv. Dessutom hade hon massor av korvbitar till mig också, så för säkerhets skull så höll jag mig då riktigt nära henne. Skojigt hade vi. Hoppas vi gör om det snart igen !

Nu ska jag nog ta en tupplur en stund. Ha det gott allesammans.

Idag fick matte för sig att städa i lådorna sina och i garderoben, ja vad nu det ska vara bra för. Men hur som helst så fick jag och Hector hjälpa till lite med strumsorteringen om vi ville. Först var jag lite tveksam till jobbet, men när jag sett hur Hector tog sig an att fixa slängstrumpor, så då tyckte jag det såg kul ut och gav honom gärna en hjälpande tass. Matte hade jätteskoj åt oss.

På några testade vi hållbarheten.

Men en del andra sorterade vi mest. Fast visst lite oense om vilken strumpa som hörde till vilken, det blev det ju.

Men nu är det i alla fall ordentligt trasiga strumpor matte slänger så hon inte ska tveka eller ha dåligt samvete för det.

Hur har ni haft det ? Bra hoppas jag. Skoj har jag i alla fall, ja och Hector också.

Jajmensan, det var vi idag medan husse, matte och lillhusse åkte iväg en liten stund. När de kom hem visade det sig att de varit och hälsat på Aylens valpar, som de inte träffat på en hel vecka nu. Här har matte tagit några bilder på dem.

Det doftade ljuvliga små varelser och en mysig lekfull Aylen om dem när de kom hem. Jag borrade in nosen, ja riktigt borrade in nosen i mattes tröja när hon kom hem, för det luktade liten valp om den och det är så mysigt. Matte hade hållt i tre av dem det kände jag på doften. Matte lade ner tröjan över en pall så jag fick nosa på den ordentligt.

Det luktade en massa Aylen också och jag kände att jag saknade hennes busiga upptåg lite. Men jag hoppas vi får leka snart igen. Ja när hennes "mammaledighet" är över.

Idag har jag varit ute med husse på en skön promenad, och Hector var ute med matte. Husse och jag gick mot skogen och följde de mjuka skogsstigarna där. Det var så lugnt och skönt. Jag märkte att även husse trivdes med det.

Vi gick i lugn takt och jag nosade lite här och lite där.

Men mest bara njöt jag av att vara helt ensam ute på promenad med husse.

Vi mötte hundar och katter, men de bekymrade inte mig nämnvärt.

Hoppas ni har en skön dag ni med. Nospuss och svansviftningar från mig.

Idag tog matte med mig och Hector på en skön promenad bland våra favoritsträckor.

Vi gick ner i vår sköna dalgång och där släppte matte mig lös, medan Hector var kvar i kopplet ett tag till. Jag blev så himla glad och började rusa runt som en tokig. Matte blev alldeles förskräckt och ropade snabbt in mig. Fast jag ville ju inte komma omedelbart för det var ju kulo attat retas med Hector, så jag sprang några svängar till. Sedan gick jag till matte och fick godis av henne.

Nu fick Hector vara lös en kort stund och han ville leka han med, men jag fick förbli kopplad den här gången. Nu var det han som retades, fast inte så farligt mycket.

När vi sedan gick hemåt kände jag att det gjorde ont i benet igen, och matte tittade oroligt på mig. Jag tyckte inte det var så farligt, benet gjorde sig bara påmint en del. Väl hemma drack jag vatten och sedan lade jag mig på sköna mattan och vilade en bra stund. Nästa gång jag reste på mig, så kände jag att det gjorde mer ont och tog det därför väldigt lugnt.

Matte ringde oroligt till veterinären, men veterinären förklarade att det kunde bli så nu när jag skulle börja leva hundlivet som jag brukar och att jag skulle få dubbel dos till kvällen. Sedan skulle vi se hur jag reagerade efter det. Målet var ju ändå att leva ett så normalt hundliv som möjligt fr o m nu.

Till middag fick jag dubbel dos och det kändes bra efter ett tag igen, men matte led och hade dåligt samvete hela kvällen för att hon låtit mig springa lös det märkte jag ju. Så nu finns det risk att jag inte får springa lös på mycket länge, i alla fall inte när Hector är med, för då retas jag ju med honom, för han har ju koppel på sig och kan inte springa efter mig.

Nåväl koppelpromenader det går bra det med. Det roligaste är ju ändå själva promenaden. Näe ni, nu ska jag nog gå och gosa med matte en stund.

Ha det gott killar och tjejer ! Glada svansviftningar från mig !

Ja det har det varit idag.

Det har bara varit matte, jag och Hector hemma eftersom skolor och jobb är i full gång nu igen. Vi tog en skön promenad på dagen och det var varmt och skönt.

En kort stund fick också vi vakta huset också medan matte hämtade lillhusse.

På kvällen tog husse en härlig kvällspromenad med både mig och Hector i skogen.

Vi fick vara utan koppel en hel del och det är alltid skönt. Hector han for omkring och kutade än hit och än dit, men jag tog det rätt lugnt jag nosade lite här och lite där, småjoggade lite ibland för att komma ikapp husse.

En massa väldoftande tjejer hade gått förbi idag, så det tog ju lite extra tid för mig att lämna alla visitkort. Undrar om man kan träffa på tjejrna vid tillfälle.

Vi gick mkt i vitmossan och grönmossor, för det ska visst vara bra, har min "sjukgymnast" sagt till husse och matte. Då får jag ju lyfta på tassarna lite extra. Inte mig emot för det är så härligt mjukt och skönt under tassarna då.

Det skulle ha blivit en lugn längre promenad idag, sa matte, när vi kom hem igen. Men det blev det inte.

Det var nämligen så här det blev istället.

Matte tog på sig promenadskorna och tog med sig en påse med godis till mig, men lämnade andra saker hemma så hon inte skulle ha så mkt att bära omkring på, bland annat telefonen, för vi skulle ju bara ta en lugn promenad.

Sedan gick vi ner till vår dalgång som är här i närheten, och där fick jag vara lös.

Lugn..... jag sprang inte jag tog det lugnt och det blev inga vilda rusningar, för matte hade koll på min fart och jag på matte. Jag ville inte komma alltför långt från henne. Jag småtravade ett par meter bara, sedan stannade jag och väntade på matte. Sedan småtravade jag ett par meter igen och stannade och väntade. Så fortsatte vi. Men istället för att sedan fortsätta ner i själva dalen, så gick matte på en av stigarna som går upp från den igen, men jag var lös och gick lugnt och nosade lite här och lite där. När vi gått en bit kommer vi upp till cykelbanor, och då hade matte redan kopplat mig och jag fick massor av godis varje gång jag lyssnade på henne. Sedan fortsatte vi för upp på cykelbanorna och över en bro, en gångbro. Det var några som passerade förbi oss innan vi gick upp på bron, några cyklister, fotgängare (som matte kallar dem fast hon var en själv just nu) samt en äldre man med sin rullator, honom tittade jag lite avvaktande på.

Plötsligt när vi var på väg nedför bron så såg jag och matte att mannen med rullatorn hade fallit omkull på asfalten i nedförsbacke.

Mannen hade bara varit en liten bit före oss så vi var strax därpå framme hos honom, fast jag ville först inte gå närmare för jag tyckte det såg läskigt ut. Men matte fick mig snabbt på andra tankar. När vi kom fram satte matte fast mig i staketet i kopplet en liten bit från mannen, medan hon själv gick fram för att se hur han mådde. Mannen blödde en hel del från huvudet och han låg på rygg. Matte försökte prata med honom, och det gick bra, han svarade. Typiskt att matte lämnat telefonen hemma !!!

En kvinna på cykel kom förbi men hon hade inte heller ngn telefon, så matte bad henne vänta vid mannen, om hon hade tid, medan matte själv och jag sprang ner till macken precis bredvid gångvägen för att låna telefonen där. Det kunde kvinnan.

Jag fick vänta utanför macken medan matte gick in och ringde till ambulansen, sedan sprang hon tillbaka till mannen. När vi kom tillbaka fick han syn på mig och ville hälsa. Matte var först lite tveksam, men när mannen sa att han haft en schäfer själv och tyckte mkt om hundar så fick jag hälsa. Sedan satt jag en stund där och höll honom sällskap medan vi väntade på ambulansen. Mannen pratade med mig och klappade mig lite då och då. Själv satt jag lugnt bredvid honom och njöt av klapparna. När han verkade "glömma bort" att klappa mig puttade jag lite på hans hand och pussade lite på den så han piggnade till igen.  Mannen var fortfarande vid medvetande och kunde prata, som tur var. Han hade fått en tröja under huvudet och som tryckförband.

Det kom fler människor förbi olycksplatsen, och många som passerade blev lite illa berörda av blodet som runnit.

En tonårig pojke (15 - 16 år gammal trodde matte) som kom förbi med sina kompisar på cykel höll på att svimma. Matte såg det och ropade till åt honom, så han liksom kvicknade till igen innan han hade svimmat, så han klarade sig utan fall. Hans kompisar hade redan stannat sina cyklar bredvid sin kompis, de såg väl också vad som höll på att hända. Men de var också glada att allt gick bra.

Efter en stund gick matte och jag ner för att möta ambulansen, och visa den vägen. Vi fick vänta länge på ambulansen, i alla fall tyckte alla vi som var där det. Men det var ju rusningstrafik och det kanske hade mycket att göra. 

När ambulanspersonalen anlände så var mannen som fallit fortfarande vid medvetande och inte värre däran än att han kunde skoja lite, han sa "Tja ner kommer man alltid, men det är värre att komma upp". Mannen fick en stor vit bandagemössa på huvudet, och sedan tog de med honom i ambulansen till sjukhuset.

Istället för att fortsätta vår promenad så gick vi istället tillbaka hemåt. Matte var lite skakis nu märkte jag och höll mig tätt intill henne fast jag nu var utan koppel. Ibland pussade jag henne på handen och då satte hon sig ner och gav mig kram och gos innan vi gick vidare.

Väl hemma satte hon sig ner en stund i soffan och jag lade mig bredvid henne men på golvet. Så satt vi en stund.

Nu har vi ätit kvällsmat och samlat opss lite, nu ska matte nog hämta en kopp kaffe. Hoppas nu att ni andra kanske haft en lite lugnare kväll än oss. han en fin afton mina vänner !

Nu har jag märkt av att jag inte har ont längre. Det är så skönt så jag blir jätteglad. Men jag får inte fara omkring som jag vill för matte. Att hon inte fattar att jag mår bra nu ??? Jag har inte ont !

Näe matte hon är så fjollig ibland.

Meducinen funkar och jag äter den självmant i maten varje dag.

Matte ska börja med ett träningsprogram som hon har fått till mig med sig från REHAB av veterinären.

Nu ska jag njuta av solen idag ! Ha det gott allihopa !