Nu är det så bestämt och ordnat, och ni ska veta att matte har funderat länge länge, men nu så byter vi blogg till blogspot, för matte är utled på alla reklamfönster överallt som gör att bloggarna oftast tar en hel evighet innan man kan titta på dem eftersom alla reklaminslag måste in först innan såväl text som bilder syns i MIN blogg.

Vi har mailat ggr flera och påtalat det för bloggplatsen med det verkar inte bli bättre, så nu flyttar vi till min nya adress !

Den här gamla bloggen kommer att finnas kvar, men det skrivs inte värst mycket i den framöver.

Ni som vill fortsätta följa med mig och Hector i våra hundliv får gärna hänga med !

Min nya adress är :

http://willebuz.blogspot.com

Ja det var det verkligen idag. Matte sa att dte utfärdat en "Klass 1" varning för vind idag, och då visste jag inte vad det var, men snart förstod jag.

Husse tog med nämligen med oss på en promenad till skogen en sväng, för där blåste det i alla fall inte. Men på vägen dit blåste det ordentligt så jag försökte stänga öronen för dte blåste rakt in i dem, och lite regnstänk kom det ibland, men mest blåste det. Matte var hemma. Lillhusse var hos en kompis och mellanhusse var hemma med matte.

Vi fick vara lösa i skogen och busade en del. Det var skojigt. Husse hade godis med förstås och då kom vi på direkten när han ropade. Men han kopplade oss inte varje gång, han bara gav oss godis och sedan fick vi fortsätt springa lösa. Det gillade jag och strosade runt och luktade lite här och var, för hur skulle jag annars veta vem som gått förbi sedan senast.

Det blev ingen jättelång promenad, men det blev en bra sväng i alla fall.

Men jag lovar att dte var skönt att komma in från blåsten när vi sedan var hemma. Jisses vad vi fått kämpat för att gå mot vindden.

Jag funderade lite över hur min bloggkompis Kasper fixat blåsten, han som är mindre än oss, eller Gizmo som är ännu mindre. Hoppas de inte blåst iväg någonstans.............

Äntligen hemma igen efter en lååång natt på mattes jobb. Igår kväll åkte vi iväg matte och jag och i morse vid åtta kom vi hem. Då var jag trött vill jag lova. Så nu har vi sovit i flera timmar, men jag är fortfarande lite trött, men så nöjd.

Som ni vet så brukar jag ju få följa med matte till jobbet ibland. Men nu har det inte varit så på länge för jag har liksom fått vara "sjukskrivien". Men i natt skulle matte vara på en avdelning utan en massa trappor, så då fick jag följa med.

Jag var jättepeppad när vi åkte och studsade omkring matte, men hon var sträng och sa "Lugna ner dig" så småningom lyssnade jag, men att det tog ett tag, det ska erkännas ! Men vadå det är ju hur kul som helst att vara med matte alldeles ensam.

I natt blev inget undantag.

Först fick jag vänta en stund i bilen, men sedan fick jag komma in och då började matte med en kopp kaffe och jag fick en skinkmacka, inte illa.

Sedan gick vi runt till flera människor och hälsade på dem och hörde hur de mådde. Alla ville klappa mig, och en farbror blev så glad över att se mig så han ville att jag skulle sova hos honom under natten, men jag tror matte förklarade för honom att jag ville vara med matte, för han klappade mig länge och sedan sa han "Ja men då får du lova att komma in med matte ikväll så jag får hälsa på dig en stund igen, för du är så mysig". Det gjorde vi också.

Vi fortsatte runt till alla de som inte redan sov, en del ville ha hjälp, andra ville klara sig på egen hand. Jag tror det åtminstone är 10 människor som har klappat och gosat med mig i natt, utöver matte.

En liten tant kom ut mitt i natten till oss, bara för att se att vi var kvar. Jag mötte henne och följde med henne och matte in till hennes rum igen, och då var den lilla tanten jättenöjd och jag stannade en stund så hon fick klappa mig lite till, men sedan ville jag kolla vad matte höll på med. Sedan sov hon gott hela natten, och i morse var hon jätteglad när jag kom och sa gomorron till henne.

En annan liten tant bjöd mig på en ost och skinkmacka, inte illa alls.

En farbror vill bjuda mig på lite smoothie med jordgubb och hallonsmak. Den var jättegod. Jag fick den på en egen skål direkt från smoothieflaskan så det var helt okej tyckte matte. Fast jag hörde på henne att hon inte trodde på mig, när jag ville smaka av hans smothie.

Mattes kompisar kom och fikade med oss mitt i natten, och då bjöds jag på prickig korv macka och ostmackor. Jag tog gärna emot dem.

Mattekompisarna tyckte jag var jättesöt.

På efternatten, vid 03 tiden, så var jag trött och somnade till ordentlgit en bra stund eftersom matte bara sitter vid datorn och skriver journaler.

Till frukost i morse fick jag frukostvälling. Det var jättegott. Jag drack upp en hel skål full. Sedan ville jag ha mer, men det fick jag inte.

Flera gånger var matte och jag ut på innergården och busade under natten, det var skojigt. Matte höll koll på mig så jag inte rusade runt som tokig, men det bästa av allt var att terassdörren var öppen en stor del av natte för det var så varmt inomhus, så jag kunde gå ut och in precis som jag ville. Det är jag ju inte precis bortskämd med. Jag var jättelycklig för att jag fick springa lös utan både koppel och halsband, som jag ville. Så himla kul !!! Jag provsmakade några plommon också, men det var inte så gott som matte påstod.

På morgonkvisten lade jag mig på terassgolvet och mötte gryningen och fågelsången tillsammans med matte, sedan började vi jobba en hel del igen.

När det var dags att åka hem var jag jättetrött, men så nöjd.

Idag tog matte med mig och Hector på en skön promenad bland våra favoritsträckor.

Vi gick ner i vår sköna dalgång och där släppte matte mig lös, medan Hector var kvar i kopplet ett tag till. Jag blev så himla glad och började rusa runt som en tokig. Matte blev alldeles förskräckt och ropade snabbt in mig. Fast jag ville ju inte komma omedelbart för det var ju kulo attat retas med Hector, så jag sprang några svängar till. Sedan gick jag till matte och fick godis av henne.

Nu fick Hector vara lös en kort stund och han ville leka han med, men jag fick förbli kopplad den här gången. Nu var det han som retades, fast inte så farligt mycket.

När vi sedan gick hemåt kände jag att det gjorde ont i benet igen, och matte tittade oroligt på mig. Jag tyckte inte det var så farligt, benet gjorde sig bara påmint en del. Väl hemma drack jag vatten och sedan lade jag mig på sköna mattan och vilade en bra stund. Nästa gång jag reste på mig, så kände jag att det gjorde mer ont och tog det därför väldigt lugnt.

Matte ringde oroligt till veterinären, men veterinären förklarade att det kunde bli så nu när jag skulle börja leva hundlivet som jag brukar och att jag skulle få dubbel dos till kvällen. Sedan skulle vi se hur jag reagerade efter det. Målet var ju ändå att leva ett så normalt hundliv som möjligt fr o m nu.

Till middag fick jag dubbel dos och det kändes bra efter ett tag igen, men matte led och hade dåligt samvete hela kvällen för att hon låtit mig springa lös det märkte jag ju. Så nu finns det risk att jag inte får springa lös på mycket länge, i alla fall inte när Hector är med, för då retas jag ju med honom, för han har ju koppel på sig och kan inte springa efter mig.

Nåväl koppelpromenader det går bra det med. Det roligaste är ju ändå själva promenaden. Näe ni, nu ska jag nog gå och gosa med matte en stund.

Ha det gott killar och tjejer ! Glada svansviftningar från mig !

Ja det blev en jobbigare dag än jag trodde det skulle bli idag.

Dagen började som vanligt, men på eftermiddagen kom Goofy och Nea till oss en stund, och jag hade velat nosa av och gosa lite med Nea, men det fick jag inte, för när de kom då gick matte och jag. Matte satte mig i bilen och det är ju alltid skojigt så jag hoppade glatt in. Sedan åkte vi.

När vi stannade nästa gång då var vi på ett ställe jag varit på förut, hos veterinären.

Matte hade nämligen fått en tid hos veterinären för att ta reda på vad min ihärdiga hälta kunde bero på, därför var vi visst här idag. I väntrummet träffade jag en jättesöt skotte tjej. Hon var gyllenbrun, fast hennes matte kallade det för ngt annat. Den här tjejen var bara 7 månader och hade fått ta en del prover eftersom hon mått dåligt. Vi hälsade och gosade lite. Jag hälsade även på en äldre gentleman av blandras. Han var 7 år gammal och rätt stor. Han såg dåligt på sina ögon och hade visst diabetes sa hans matte. Men han var så snäll och stillsam och vi fann varandra direkt. Vi småbusade lite och sedan stod vi eller satt bredvid varandra och nosade på varann, och pratade lite.

Ja jag har ju lite svårt att vara tyst med kompisar för jag gillar att "prata". Även den lilla tjejen var med oss.

Efter en stund blev jag trött i mitt ben och lade mig ner att vila lite. Då lade sig även den äldre gentlemannen och den lilla tjejen satte sig i mattes knä.

Efter en tags väntan var dte min tur att komma in till veterinären. Men först möttes vi av en djursjuksköterska som jag kände igen sedan tidigare, och hon visade oss in i ett eget rum. Snart kom veterinären och hon var snäll och rar och kände lite försiktigt på mitt ben och medan så hade jag mitt huvud gosigt skönt på mattes bröstkorg. När hon var klar så klappade hon om mig och skickade in djursjuksköterskan igen att ta hand om oss. Veterrinären rekommenderade röngen och lite lugnade inför den till mig, så strax dårpå fick jag det och somnade visst rätt snabbt. Sedan minns jag bara att jag hörde mattes röst prata med mig och kände hennes hand klappa min mage. Rätt mysigt. Sedan minns jag inte så mkt mer, än att jag lyftes upp av varsamma händer och placerades på en dyna.

Det jag minns när jag vaknade var att matte satt och kliade mig på halsen och magen så jag låg gärna kvar en extra stund, för det var så gosigt. Men sedan började det höras en massa dörrar och annat som öppnades och stängdes när veterinär och djursjuksköterskan kom in för att kontrollera att jag vaknat till ordentligt. Sedan pratades det en del medan jag försökte få ordning på alla tassar och huvudet. Det var aningen vingligt tyckte jag nog. Lite illa mådde jag också, men kräktes inte. Efter ett tag fick vi åka hem och då hade skallen klarnat lite mer och benen bar som de skulle, men snurrig kände jag mig fortfarande. Sedan satt matte och jag ute en stund efteråt och matte tog en kopp kaffe med en kompis som vi träffade på hos veterinären. Matte bjöd mig på muffin, men jag ville inget ha. Illamåendet satt kvar fortfarande.

Hoppa in i bilen fick jag inte så matte lyfte in mig.

Nu är vi hemma sedan några timmar och jag bjöds på middag nyss, men jag åt bara lite av det och det var ngt i den som jag var lite avvaktande till. Matte sa att det var min medicin. Den var lite väl söt för min smak. Men halva portionen åt jag upp i alla fall. Kanske kan jag få mat lite mer senare idag istället när jag förhoppningsvis mår bättre.

Nu ska jag sova ett tag och hoppas att det känns bättre sedan.

Det blev en jobbig dag idag.

Tyvärr kraschade mattes dator häromdagen helt totalt och nu kan vi intre skrvia förrän husse försöker få ordning på den. Jättetrist, för vi har en del att berätta, men nu får det vara tills matte får ordning på sin dator igen. Så typiskt och trist.

Alltså idag har det blivit värsta work-out passet hela dagen för vår del.

I morse tog husse med oss till det stora fältet och fick busa där så mkt vi orkade. Sedan åkte vi till badstranden med husse, lillhusse och matte. Där blev det simma av.

Sedan när vi kommit hem och varit hemma i stugan ett tag, då tog husse med oss två gånger efter varandra till det stora fältet så vi fick busa och springa av oss om vi orkade. Jodå det gjorde vi ju.

Som om inte det räckte så tog matte med oss på den längsta promenad vi gjort på väldigt, väldigt länge långt ut i skogen bland härliga bär- och svampmarker runt sjutiden på kvällen. Vi gick hur långt som helst och så småningom kom vi ut på en grusväg där matte fortsatte hemåt. Det var långt att gå. Det var väldigt fuktigt i luften, men det regnade inte. Jag var nästan helt slut långt innan vi var hemma, så matte stannade till en stund och pustade innan vi fortsatte hem till stugan.

Gissa vem som var jättetörstig och trött då ?

Nu har vi precis varit ute nyligen på en kvällspromenad med husse. Men den blev klart mkt kortare än de andra  promenaderna idag.

Ja det har det sannerligen varit idag. Det har varit absolut vindstilla och så äckligt varmt så jag har mest bara gått ut och gjort det absolut nödvändigaste med så lång väntan som möjligt mellan. Jag som brukar älska att promenera. Men inte idag. Matte var lite oroad och tempade mig för säkerhets skull, likaså tempades Hector. Men allt var tydligen som det skulle, men ut ville ingen av oss om det inte var riktigt nödvändigt.

Jag föredrog annars att göra som Hector, ligga där det var svalast, nära ngn av kylfläktarna.

Hectors tass verkar bättre. Han har i alla fall fått vara utan sko inomhus idag, dock åkte den på då vi skulle ut.