Nu har matte kommit hem från jobbet för ett tag sedan. När hon vilat och ätit lite så tog hon med mig, Lillhusse, Husse och Hector på en längre promenad.

Husse höll mig och jag hade jättebråttom, för jag vet att ofta vankas det riktigt långa promenader när matte får bestämma. Så även denna gång.

Efter ett tag tröttnade husse på att jag drog i kopplet och började säga till mig att gå ordentligt, men vem har tid med det när Hector och Lillhusse och matte är flera meter framför oss. Men jag hade inget val. Ju mer jag drog ju mer bråttom jag hade, desto jobbigare blev husse. Till slut märkte jag att jag kom bara längre och längre och längre från de andra 3 - Hector, Lillhusse och matte, utom när jag lyssnade på husse, för då kom vi i alla fall framåt.

Flera gånger gick husse baklänges tillbaka när jag bara drog och spände i kopplet, det var urjobbigt, och inte så särskilt kul. Att däremot få gå framåt i slakt koppel bredvid husse, det var mycket roligare, så jag valde senare alternativet, den här gången. När vi till sist kom ikapp matte, Lillhusse och Hector så var det skojigt. Vi fortsatte vår promenad en bit till.

Efter promenaden så var det tydligen dags för lite kvällsgympa.

Först var det Hectors tur, sedan var det jag.

Husse hade köttbulle till mig och sa till mig att sitta. Sedan skulle jag "Sitta fint" som matte sa. Det betyder att jag ska sitta med rumpan på golvet och lyfta tassarna. Hmmm tja en är ju inte så duktig på det, men det var visst bara att träna, träna och åter träna, så skulle det nog sitta det med snart. När matte var nöjd, så skulle jag göra något som jag verkligen kan, nämligen "vacker tass". Det har jag lärt mig och gör så fort jag kan numera. Jag fick flera köttbullar så den övningen gör jag ju gärna om igen, men tydligen inte just nu !

Ja jisses ! Jag vet inte vad som tagit åt matte. Men idag förutom den långa promenaden vi var på tidigare idag, så stoppade hon nu in mig i bilen, hade packat fickorna fulla med korv, och sedan åkte vi och hämtade Aylen och hennes matte. Vi fortsatte åka bil ett bra tag, och jag fick inte hälsa på Aylen fast hon satt i min bil ! Jag försökte och försökte, men både matte och Aylens matte puffade bak mig i baksätet. Till slut gav jag upp och satte mig i bilbarnstolen.

Efter en stunds resa stannade vi och gick ur bilen.

Vi gick en kort bit och plötsligt dök det upp en massa hundar på vägen. Alla samlade i en grupp. De skällde och Aylen blev tokig och började skälla hon med. Hennes matte hade att göra ett tag med att få henne tyst. Ett och annat skall gav jag ifrån mig jag med, men efter 3 tillsägelser, varav den sista i riktigt skarp ton från matte, så blev jag tyst !!

Men vet ni vad det värsta var ? Jo jag fick inte gå fram och hälsa på någon av hundarna där på gångvägen. Jag skulle bara vara stilla och titta på dem ! Hur kul är det ??????? Där stod eller satt det 6 stycken störningsmoment, och jag fick inte hälsa på en endaste av dem ! Tråkmatte !

Vi väntade på en instruktör som skulle kommma, men hon dök tydligen inte upp så efter en stund så började vi gå i en lång rad på promenad.

En av damerna försökte anta en ledares roll, men det blev ändå lite hipp som happ emellanåt tyckte matte. Det var ingen riktig struktur på det hela.

Hur som helst oavsett det, så hade jag väldigt svårt för att gå bredvid matte. Jag ville ju leka, leka och leka med alla dessa intressanta hundar. Vid ett par tillfällen stannade vi till och gjorde lite andra saker, som att gå "slalom" mellan hundar, hussar och mattar, "gå runt" hundar, hussar och mattar samt att "gå förbi" och "få möte" med hundarna och deras hussar och mattar. Under hela "slalomet" var jag helt jag fokuserad på matte, för hon hade korv i ena handen och var intressant att prata med.

Jag gick stolt bredvid mattes sida och matte tyckte jag var jätteduktig ! Sedan fortsatte vi promenaden. Fortfarande fick jag inte hälsa på alla de andra hundarna utan jag skulle lyssna på matte. Men hon var inte lika kul nu. 

Vid ett par tillfällen när jag helt "glömde bort matte" och inte lyssnade alls, så fick jag ett obehagligt ryck i kopplet när matte plötsligt hade stannat utan att jag märkte det, och rätt så snart lyssnade jag på matte och tittade på henne och följde henne bättre. Då var hon jätteglad och jag fick massor av beröm och godis !

Så till sist räckte det med att matte saktade stegen, så saktade jag farten och vände mig om mot henne för att se vad som hände. Då fick jag både korv och annat godis och massor av "Duktig kille, Bra". Det var ju skoj.

Aylen var ju ett av dessa "störningsmoment och henne ville jag ju leka med ! Det brukade vi får göra, men inte idag.

Så om Aylen gick och uppförde sig som en stjärna (som hennes matte uttrycker det) så uppförde jag mig nog mer som den busige mysige kille jag egentligen är.

Vadå det var ju en massa skojiga kompisar runt omkring. Där var ju som sagt 6 hundar som jag hade svårt att hantera idag, jag ville hälsa på dme alla och leka med dem. Men det kan bli bättre.

Mot slutet av promenaden var jag jättetrött i huvudet och orkade inte koncentrera mig så mycket mer. Matte märkte nog det, för hon sa till de övriga att nu räckte det med koncentrationsträning för mig idag. Då hade vi tränat koncentrerat i nästan en hel timme. Jag tror faktiskt att matte var rätt trött i huvudet hon med. Så nu gick jag, matte och Aylen mot bilen.

Nu fick Aylen och jag leka och busa så mycket vi ville en stund. Det var skoj. Det gjorde att den psykiska tröttheten jag kände för en stund sedan försvann och jag tyckte allt kändes lättare igen. Väl i bilen lade jag mig ner och somnade direkt.

Matte vaknade tidigt, var stressad och bekymrad verkar det som. När hon sedan skulle ta sitt morgonkaffe så fanns det ingen mjölk hemma och matte suckade tungt, tog på sig skorna gick för att handla och halkade omkull. Slog sig lite i rumpan men annars ingen fara. Gick hem igen utan mjölk, och satte sig i soffan. Skulle äta sin frukost, tappade tallriken i golvet så all filmjölk rann ut på golvet, men jag städade efter henne.

Vi hittade en jättestor snöhög på vår promenad och den försökte jag ta mig uppför. Det var jobbigt för den var säkert 4 meter hög, som ett tvåvåningshus !

Men kul var det ! Och upp kom jag, ända till toppen !

Men det var ju inte utan att vi blev trötta jag och Carrie. Vi tog en lååånng vilopaus en stund efter att "mormor" åkt iväg med bilen. Men sedan blev det "ta mig om du kan - leken" inomhus, och då flög mattorna - som matte uttryckte det ! Jag hittade Carries tuggben och retades med henne för jag är liten och kan komma in under soffan och gömma mig om jag ville, men det kunde inte hon - hon är för stor !!!!!!

Det medförde ju att jag visste precis vart jag skulle "smita undan" med "tuggbenet". Ha ha tji fick du !

Idag var matte trött, väldigt trött verkade det som. Hon satte sig vid köksbordet och såg hängig ut. Jag undrar varför jag. Efter att hon ätit frukost och druckit kaffe verkade det som om hon kvicknade till. Hon tog med mig ut på en riktigt busig promenad. Jag såg några som höll på att skyffla snö från taket och tyckte inte att det hörde till vanligheterna, så jag skällde lite på dem. TYST sa matte till mig då. Vi stod och tittade på dem en stund och då kom en av dem ner från taket med den där maskinen som "spottade" snö. Jag fick titta närmare på den och då blev jag modig igen. Sedan fortsatte vi vår promenad och jag fick hoppa i snön så mycket jag ville.

Ja det är jag faktiskt just nu, och har varit en stund.

Det är ju inte så roligt, men jag tror jag hör Mellanhusse nu......

JA det var det, vad glad jag blev. Nu är jag inte ensam längre så skönt !!!!!!