Matte tog med mig och Hector på en skön eftermiddagspromenad idag. Solen sken och dte var härlig höstdag. Nu är ju inte matte helt frisk från sin förkylning ännu, så promenaden blev kortare än den annars brukar vara, men likväl intressant.

Vid en bussshållplats som vi väntade vid för att gå över stod en ung kvinna och väntade på bussen. När hon fick syn på oss, då hoppade hon jättefort upp i stående ställning på soffan i busskuren och sade till matte :

"Jamen gå då, gå då!"

Matte tittade lite förvånat på henne, för vi var en bra bit från den här unga kvinnan, sedan svarade matte bara lugnt

"Ja då vi ska gå, men vi vill inte bli påkörda"

Det kom nämligen flera bilar från alla håll på den väg vi just var på väg att passera.

Hector trodde att kvinna ville leka så matte fick säga till honom att sätta sig ner. Det tog en stund förhonom innan han fattade, men sedan satte han sig ner.

Jag hade redan satt mig när vi stannade för att vänta på att gå över vägen.

Vi gick över vägen och fortsatte vår promenad på andra sidan av den.

På vägen tillbaka tog vi en annan väg. Väl hemma var dte skönt att drick lite och sedan pusta en stund.

Ja det var det verkligen idag. Matte sa att dte utfärdat en "Klass 1" varning för vind idag, och då visste jag inte vad det var, men snart förstod jag.

Husse tog med nämligen med oss på en promenad till skogen en sväng, för där blåste det i alla fall inte. Men på vägen dit blåste det ordentligt så jag försökte stänga öronen för dte blåste rakt in i dem, och lite regnstänk kom det ibland, men mest blåste det. Matte var hemma. Lillhusse var hos en kompis och mellanhusse var hemma med matte.

Vi fick vara lösa i skogen och busade en del. Det var skojigt. Husse hade godis med förstås och då kom vi på direkten när han ropade. Men han kopplade oss inte varje gång, han bara gav oss godis och sedan fick vi fortsätt springa lösa. Det gillade jag och strosade runt och luktade lite här och var, för hur skulle jag annars veta vem som gått förbi sedan senast.

Det blev ingen jättelång promenad, men det blev en bra sväng i alla fall.

Men jag lovar att dte var skönt att komma in från blåsten när vi sedan var hemma. Jisses vad vi fått kämpat för att gå mot vindden.

Jag funderade lite över hur min bloggkompis Kasper fixat blåsten, han som är mindre än oss, eller Gizmo som är ännu mindre. Hoppas de inte blåst iväg någonstans.............

Vi reser en stund innan vi stannade nästa gång.

Då kliver först matte, husse och lillhusse ut ur bilen medan jag och Hector väntade kvar i bilen. Vi tittar spänt ut genom fönstret, för vi hade hört några bekanta röster !

Det blev nu en hel massa skällande när husse, matte och lillhusse klev ut ur bilen, och de möttes av en hel hjord av sådana som Hector och jag, Cardigans.

Nu började vi bli nyfikna.

Vi fick vänta en bra stund i bilen innan husse kom ut till oss, och han tog inte på oss kopplet, han bara öppnade luckan till vår kupé och sa Varsågod hopp ut !

Först trodde vi att vi hört fel, men sen fick vi bråttom ut ! Jisses nu blev det kul !!!!

Vi rusade fram till grinden mot alla hundarna och hälsade på dem glatt och lite avvaktande. Så hälsade vi bra länge.

Vi fick först bekanta oss på varsin sida av grinden. Sedan byttes några av hundarna innanför grinden ut mot nya ansikten, och då hälsade vi på dem med.

Då fick jag syn på ett bekant ansikte, han kallades visst "gammelgubben" av sin matte. Han var äldst i gänget och hela 9 år gammal. vanligen kallas han Jarmu. Han kände först inte igen mig, men sedan så verkade han komma ihåg mig.

Lite morrande blev det från honom, men det gick över snart. Jarmu syns på den sista bilden i inlägget, då är han längst till höger.

Plötsligt öppnades grinden och alla Cardigans sprang ut utanför grinden, och nu fick både Hector och jag fullt upp. Vi måste ju hälsa på alla.

Där var min farbror, mina halvbror, Hectors mamma, syster och halvsyster och en massa andra Cardigans samt en liten valpfia som kallades "Ecklet" för hon hade så kort stubin sa hennes matte. "Ecklet" var bara 5 månader gammal men jisses vilken kaxig tjej. Hon är halvsyster till Hector, de har samma pappa.

På den här bilden är "Ecklet" i bakgrunden. Framför henne är Hectors mamma.

Hectors mamma är en söt tjej, och jag kunde märka vart Hector fått sitt temperament från. Även den här ladyn morrade när hon ville vara ifred, men hon kunde också busa och det en hel massa. Bilderna på det buset blev lite suddiga så det får duga med en bild på Hectors mamma när hon tar igen sig efter busandet.

Hector tyckte det var urläskigt med alla cardigans på en gång, i alla fall tills han hunnit hälsa på alla. Likaså kände jag mig rätt osäker, men så jättenyfiken. Hectors pappa hade vi också hälsat på, men nu han var inne i huset, för han hade lite olika åsikter om de andra hanarna i gänget, och de om honom. Han finns på bilder på Hectors blogg.

När vi hunnit bekanta oss mer så började vi leka och busa lite ! Det var jätteskoj ! Ibland gruffade väl Prins Daniel lite (ja han kallas så), men för det mesta var han tyst, för hans matte sa till honom när han muttrade. Själv passade jag på att hälsa på Hectors syrra. En mycket söt tjej i mina ögon !  

Rätt som det var började en i gänget skälla och alla vi andra hängde på.

Alla Cardigans drog neråt grannen till skällandes på ngt, inte vet jag vad, jag bara följde med de andra jag med och Hector också. Men så hörde vi våra mattar kalla in oss med en spännande ton och då kom vi rusande tillbaka allihopa, i full fart !

"Vilken syn sa matte" en hel hjord med Cardigans som kommer springande.

Sedan fick vi komma in innanför staketet istället och hälsa och fortsätta busa. Där fanns också en badbalja som vi kunde svalka oss i eller dricka vatten ur, vilket som nu passade.

Vi busade omkring och hade jätteskoj, medan mattar och hussar bara stod och pratad eoch ibland lade sig i vårt bus om det blev för bråkigt, men dte var varken jag eller Hector som satte igång, det var Prins Daniel eller Jarmu som morrade då och då, men deras matte sa bara lugnt till dem, och sedan var det inte mer än så. Så skoj vi hade må ni tro !!!!!!

Efter en lång stunds bus och lek, så begav vi oss av vidare hemåt till vår stuga, för de andras matte skulle resa ner till Göteborg tidigt i morgon bitti, så vi tyckte hon skulle få packa i lugn och ro. Klockan var ju redan över åtta på kvällen och vi började bli lite hungriga och trötta, så det var rätt skönt att bara få hoppa in i bilen och sova medan husse körde hem mot vår stuga.

Vi har nog mest slöat idag, fast det har varit skönt ute, så vi har tagit flera promenader också. Hector och jag har busat en hel del idag, och vi hade jätteskojigt !

Vi har gäster här hemma i ett par dagar så vi har varit ute på promenad med dem.

Matte har sovit en stor del av dagen, för hon jobbade den gågna helgen, men nu är hon ledig i flera dagar så nu ska hon nog få fart i fötterna, annars får vi se till det.

I morgon har jag hört ryktas att vi ska på födelsedagsfest, och kanske träffar vi också Carrie. Lite senare i veckan kommer vi definitivt att träffa Carrie, för då fyller hennes matte år.

Nu har vi precis fått varsin leverpastejmacka så här strax innan läggdags.

Natti Natti på er !

Idag blev det som jag misstänkte, matte hade hittat på ngt. Hon tog med mig och Hector i bilen, och det är alltid kul, för då åker vi till nya ställen och gör roliga saker ! Så även den här gången.

Idag blev det så också. Matte åkte några mil, sa hon ialla fall, sedan fick vi komma ut ur bilen. Nu var vi på ett ställe vi aldroiga varit förr, och vi tog en sväng genom en skog. Sedan plötsligt så dök det upp en stor sjö framför oss.

Jag är ju inte överförtjust i att bada, men det är ju Hector, så han blev nog jätteglad.

Matte som hade shorts på sig för dte var så varmt gick ner en bit i sjön, sedan lockade hon på mig. Men jag var väldigt tveksam. Efter en stund så märkte jag att matte inte släppte efter i kopplet om jag inte gick framåt, då lätttade trycket mot halsen direkt. Vi tog dte bit för bit. Plötsligt stod jag där med tassarna i vattnet, och det var inte alls läskigt. Jag minns ju hur det var förra året. Då hade jag nästan panik tills matte hjälpte mig att simma.

Men då hjälpte matte mig att komma över den otrevliga känslkan av panik, med hennes stöd hela tiden. Idga kändes det inmte alls lika otäckt.

Nu tog jag sakta och försiktigt steg för steg ut i vattnet, tills jag kände att jag inte nådde bottnen. Lite skraj blev jag, men matte lockade lugnt och jag litar på henne, dessutom hade hon ju goa köttbullar med sig till mig, så jag simmade mot henne där hon stod en bit längre ut.

Efter en stund upptäckte jag att det ju var riktigt skönt ! Jag simmade runt en stund, frivilligt, men sedan ville jag upp och ruska av mig. Det fick jag göra, matte följde ju med. Hector och jag hade koppel på oss hela tiden eftersom det här var en helt okänd plats för oss. En annan gång kanske vi är lösa.

När jag ruskat av mig så slängde jag mig ner i sanden på stranden och började rulla runt runt. Det var jätteskönt.

När vi badat klart tog vi en promenad i skogen runtomkring. Det var skönt må ni tro, och jag torkade fort. Sedan satte vi oss i bilen igen och åkte hemåt.

Welsh Corgi Cardigan kommer från det otillgängliga Cardiganshire och anses vara den äldsta av de två Corgi varianterna.

Man vet att rasen funnits i Wales sedan 900 talet.

Det Walesiska namnet för Corgi är "Cor" som betyder "dvärg" och "Ci" som betyder "hund" alltså dvärghund. Det walesiska namnet för Cardigan är "CiLlathaid" vilket betyder "en yard lång".

Alltså "CorCi CiLlathaid" på walesiska,

som då betyder att Cardigan är en dvärghund som är en yard lång.

Det finns en sägen som berättar om hur Welsh Corgi Cardigan kom till människorna.

Enligt den walesiska foktron var Welsh Corgi Cardigan en gåva till människorna från Älvorna.

Sägnen berättar om två barn som var ute och vaktade familjens boskap en tidig morgon, när de plötsligt fann två valpar i gräset som de tog med sig hem. Vad barnen inte visste var att de här två valparna var två valpar från  Älvorna.

Det berättas att Älvorna själva använde hundarna som drag- och riddjur, och de två valparna som barnen hittade, var två valpar som Älvorna fått lämna kvar i gräset då de blev överraskade av barnen.

Då Älvorna såg hur glada barnen blev över valparna så beslöt de sig för att de skulle låta barnen behålla dessa två valpar.

Valparna växte upp och fick ansvaret att vakta boskapen om dagen, och gården om natten. Vissa kvällar och mornar lånade Älvorna hundarna, men de lämnade alltid tillbaka dem till gårdsfolket välbehållna och nyborstade.

Enligt sägnen är det dessa två valpar som är ursprunget till dagens Welsh Corgi Cardigan. Tittar man noga, så kan man på dagens Welsh Corgi Cardigan fortfarande se märken efter sadlar och seldon i deras svarta, bruna eller vita tecken.

Jo för ikväll försvann matte hemifrån vid 21 tiden, och sedan såg vi inte till henne på hela natten. Vid 01- tiden lade sig husse, men jag kunde inte somna för jag undrade vart matte var. Hon brukar ju alltid sova hemma, och med husse. Jag låg vaken och väntade länge innan jag troligen somnade.

Idag är det prevcis 1 år sedan jag flyttade till min matte och husse.

Det firade vi med chinamat, som jag tycker är jättegott, och en extra god macka med skinka på nu ikväll. Det smakade jättegott, men husse och matte blev jättemätta så jag och Hector fick en massa rester av deras mat. Mumsigt värre.