Ja det har det varit idag.

Det har bara varit matte, jag och Hector hemma eftersom skolor och jobb är i full gång nu igen. Vi tog en skön promenad på dagen och det var varmt och skönt.

En kort stund fick också vi vakta huset också medan matte hämtade lillhusse.

På kvällen tog husse en härlig kvällspromenad med både mig och Hector i skogen.

Vi fick vara utan koppel en hel del och det är alltid skönt. Hector han for omkring och kutade än hit och än dit, men jag tog det rätt lugnt jag nosade lite här och lite där, småjoggade lite ibland för att komma ikapp husse.

En massa väldoftande tjejer hade gått förbi idag, så det tog ju lite extra tid för mig att lämna alla visitkort. Undrar om man kan träffa på tjejrna vid tillfälle.

Vi gick mkt i vitmossan och grönmossor, för det ska visst vara bra, har min "sjukgymnast" sagt till husse och matte. Då får jag ju lyfta på tassarna lite extra. Inte mig emot för det är så härligt mjukt och skönt under tassarna då.

Det skulle ha blivit en lugn längre promenad idag, sa matte, när vi kom hem igen. Men det blev det inte.

Det var nämligen så här det blev istället.

Matte tog på sig promenadskorna och tog med sig en påse med godis till mig, men lämnade andra saker hemma så hon inte skulle ha så mkt att bära omkring på, bland annat telefonen, för vi skulle ju bara ta en lugn promenad.

Sedan gick vi ner till vår dalgång som är här i närheten, och där fick jag vara lös.

Lugn..... jag sprang inte jag tog det lugnt och det blev inga vilda rusningar, för matte hade koll på min fart och jag på matte. Jag ville inte komma alltför långt från henne. Jag småtravade ett par meter bara, sedan stannade jag och väntade på matte. Sedan småtravade jag ett par meter igen och stannade och väntade. Så fortsatte vi. Men istället för att sedan fortsätta ner i själva dalen, så gick matte på en av stigarna som går upp från den igen, men jag var lös och gick lugnt och nosade lite här och lite där. När vi gått en bit kommer vi upp till cykelbanor, och då hade matte redan kopplat mig och jag fick massor av godis varje gång jag lyssnade på henne. Sedan fortsatte vi för upp på cykelbanorna och över en bro, en gångbro. Det var några som passerade förbi oss innan vi gick upp på bron, några cyklister, fotgängare (som matte kallar dem fast hon var en själv just nu) samt en äldre man med sin rullator, honom tittade jag lite avvaktande på.

Plötsligt när vi var på väg nedför bron så såg jag och matte att mannen med rullatorn hade fallit omkull på asfalten i nedförsbacke.

Mannen hade bara varit en liten bit före oss så vi var strax därpå framme hos honom, fast jag ville först inte gå närmare för jag tyckte det såg läskigt ut. Men matte fick mig snabbt på andra tankar. När vi kom fram satte matte fast mig i staketet i kopplet en liten bit från mannen, medan hon själv gick fram för att se hur han mådde. Mannen blödde en hel del från huvudet och han låg på rygg. Matte försökte prata med honom, och det gick bra, han svarade. Typiskt att matte lämnat telefonen hemma !!!

En kvinna på cykel kom förbi men hon hade inte heller ngn telefon, så matte bad henne vänta vid mannen, om hon hade tid, medan matte själv och jag sprang ner till macken precis bredvid gångvägen för att låna telefonen där. Det kunde kvinnan.

Jag fick vänta utanför macken medan matte gick in och ringde till ambulansen, sedan sprang hon tillbaka till mannen. När vi kom tillbaka fick han syn på mig och ville hälsa. Matte var först lite tveksam, men när mannen sa att han haft en schäfer själv och tyckte mkt om hundar så fick jag hälsa. Sedan satt jag en stund där och höll honom sällskap medan vi väntade på ambulansen. Mannen pratade med mig och klappade mig lite då och då. Själv satt jag lugnt bredvid honom och njöt av klapparna. När han verkade "glömma bort" att klappa mig puttade jag lite på hans hand och pussade lite på den så han piggnade till igen.  Mannen var fortfarande vid medvetande och kunde prata, som tur var. Han hade fått en tröja under huvudet och som tryckförband.

Det kom fler människor förbi olycksplatsen, och många som passerade blev lite illa berörda av blodet som runnit.

En tonårig pojke (15 - 16 år gammal trodde matte) som kom förbi med sina kompisar på cykel höll på att svimma. Matte såg det och ropade till åt honom, så han liksom kvicknade till igen innan han hade svimmat, så han klarade sig utan fall. Hans kompisar hade redan stannat sina cyklar bredvid sin kompis, de såg väl också vad som höll på att hända. Men de var också glada att allt gick bra.

Efter en stund gick matte och jag ner för att möta ambulansen, och visa den vägen. Vi fick vänta länge på ambulansen, i alla fall tyckte alla vi som var där det. Men det var ju rusningstrafik och det kanske hade mycket att göra. 

När ambulanspersonalen anlände så var mannen som fallit fortfarande vid medvetande och inte värre däran än att han kunde skoja lite, han sa "Tja ner kommer man alltid, men det är värre att komma upp". Mannen fick en stor vit bandagemössa på huvudet, och sedan tog de med honom i ambulansen till sjukhuset.

Istället för att fortsätta vår promenad så gick vi istället tillbaka hemåt. Matte var lite skakis nu märkte jag och höll mig tätt intill henne fast jag nu var utan koppel. Ibland pussade jag henne på handen och då satte hon sig ner och gav mig kram och gos innan vi gick vidare.

Väl hemma satte hon sig ner en stund i soffan och jag lade mig bredvid henne men på golvet. Så satt vi en stund.

Nu har vi ätit kvällsmat och samlat opss lite, nu ska matte nog hämta en kopp kaffe. Hoppas nu att ni andra kanske haft en lite lugnare kväll än oss. han en fin afton mina vänner !

Nu har jag märkt av att jag inte har ont längre. Det är så skönt så jag blir jätteglad. Men jag får inte fara omkring som jag vill för matte. Att hon inte fattar att jag mår bra nu ??? Jag har inte ont !

Näe matte hon är så fjollig ibland.

Meducinen funkar och jag äter den självmant i maten varje dag.

Matte ska börja med ett träningsprogram som hon har fått till mig med sig från REHAB av veterinären.

Nu ska jag njuta av solen idag ! Ha det gott allihopa !

Ja det blev en jobbigare dag än jag trodde det skulle bli idag.

Dagen började som vanligt, men på eftermiddagen kom Goofy och Nea till oss en stund, och jag hade velat nosa av och gosa lite med Nea, men det fick jag inte, för när de kom då gick matte och jag. Matte satte mig i bilen och det är ju alltid skojigt så jag hoppade glatt in. Sedan åkte vi.

När vi stannade nästa gång då var vi på ett ställe jag varit på förut, hos veterinären.

Matte hade nämligen fått en tid hos veterinären för att ta reda på vad min ihärdiga hälta kunde bero på, därför var vi visst här idag. I väntrummet träffade jag en jättesöt skotte tjej. Hon var gyllenbrun, fast hennes matte kallade det för ngt annat. Den här tjejen var bara 7 månader och hade fått ta en del prover eftersom hon mått dåligt. Vi hälsade och gosade lite. Jag hälsade även på en äldre gentleman av blandras. Han var 7 år gammal och rätt stor. Han såg dåligt på sina ögon och hade visst diabetes sa hans matte. Men han var så snäll och stillsam och vi fann varandra direkt. Vi småbusade lite och sedan stod vi eller satt bredvid varandra och nosade på varann, och pratade lite.

Ja jag har ju lite svårt att vara tyst med kompisar för jag gillar att "prata". Även den lilla tjejen var med oss.

Efter en stund blev jag trött i mitt ben och lade mig ner att vila lite. Då lade sig även den äldre gentlemannen och den lilla tjejen satte sig i mattes knä.

Efter en tags väntan var dte min tur att komma in till veterinären. Men först möttes vi av en djursjuksköterska som jag kände igen sedan tidigare, och hon visade oss in i ett eget rum. Snart kom veterinären och hon var snäll och rar och kände lite försiktigt på mitt ben och medan så hade jag mitt huvud gosigt skönt på mattes bröstkorg. När hon var klar så klappade hon om mig och skickade in djursjuksköterskan igen att ta hand om oss. Veterrinären rekommenderade röngen och lite lugnade inför den till mig, så strax dårpå fick jag det och somnade visst rätt snabbt. Sedan minns jag bara att jag hörde mattes röst prata med mig och kände hennes hand klappa min mage. Rätt mysigt. Sedan minns jag inte så mkt mer, än att jag lyftes upp av varsamma händer och placerades på en dyna.

Det jag minns när jag vaknade var att matte satt och kliade mig på halsen och magen så jag låg gärna kvar en extra stund, för det var så gosigt. Men sedan började det höras en massa dörrar och annat som öppnades och stängdes när veterinär och djursjuksköterskan kom in för att kontrollera att jag vaknat till ordentligt. Sedan pratades det en del medan jag försökte få ordning på alla tassar och huvudet. Det var aningen vingligt tyckte jag nog. Lite illa mådde jag också, men kräktes inte. Efter ett tag fick vi åka hem och då hade skallen klarnat lite mer och benen bar som de skulle, men snurrig kände jag mig fortfarande. Sedan satt matte och jag ute en stund efteråt och matte tog en kopp kaffe med en kompis som vi träffade på hos veterinären. Matte bjöd mig på muffin, men jag ville inget ha. Illamåendet satt kvar fortfarande.

Hoppa in i bilen fick jag inte så matte lyfte in mig.

Nu är vi hemma sedan några timmar och jag bjöds på middag nyss, men jag åt bara lite av det och det var ngt i den som jag var lite avvaktande till. Matte sa att det var min medicin. Den var lite väl söt för min smak. Men halva portionen åt jag upp i alla fall. Kanske kan jag få mat lite mer senare idag istället när jag förhoppningsvis mår bättre.

Nu ska jag sova ett tag och hoppas att det känns bättre sedan.

Det blev en jobbig dag idag.

Ja nu har husse ÄNTLIGEN fått liv i mattes dator igen, fast det tog tid eller hur ? Men nu är vi gladeligen tillbaka igen med en massa söta och kul bilder. Matte tar dem några i taget, men den här veckan och de närmaste två har hon semester så hon ska nog hinna med att skriva lite om vår äventyr och bus !

Ännu så länge finns det nya bilder den 7, 8, 10, 11, 14, 15 och 16 augusti. Så nu har vi kommit ikapp med bilderna också, inte bara texten.

Ja det blev dte idag. Matte hade öppnat ut till balkongen och Hector som är väldigt nyfiken av sig, tillbringade en stor del av eftermiddagen till att stå där och spana in alla som gick förbi utanför. Han är precis lagom lång när han ställer sig på bakbenen så att han kan se bra över balkongräcket. Jag hoppade upp och kollade lite jag med, men sedan gick jag in till matte istället och gosade med henne.

För övrigt har det varit en rätt lugn dag idag. Matte har tagit några promenader med oss, och husse tog några han med.

Idag åkte matte till Aylen och skulle gosa lite och fota Aylens valpar och kanske Aylen också fastnade på någon bild.

Att matte varit där det rådde det ingen tvekan om när hon kom hewm igen. Hon doftade jättespännande av både Aylen och valparna, och av Nea och Goofy.

Valparna blir 4 veckor på lördag säger matte, och snart kan de busa och bita oss i svansar och öron också. Men ännu var det lite för tidigt för att vi skulle få träffa dem och kolla själva. Redan nu hänger de i Aylens läppar, svans och halsskinn så gott de kan. Dessutom morrar de och busar med varandra säger matte. De är visst hur söta som helst, fast att vi är mattes hudnar, det råder det ingen tvekan om. Hon vill inte byta ut oss alls, så vi behöver inte oroa oss för den saken i alla fall. Men valpar är alltid söta.......

Han med lilla svarta fläcken vid ögat kallas för Piraten. Han som har den svarta pricken vid läppen kallas för Krabban, och de andra två är tikar som ännu inte har några smeknamn. Däremot har de riktiga namn nu, men dem kan inte matte utantill.

Idag sov matte och husse länge. Matte hade jobbat i natt så henne förstod jag om hon var trött. Men husse han tyckte det var skönt att sova länge han med idag,

och det kan de väl få.

Husse var ut med oss innan han lade sig igår kväll (i natt) vid 01.30 tiden, och strax innan sovdags fick vi en leverpastejmacka och filmjölk.

När husse och matte sedan väl kom upp idag så tog husse en rastningspromenad med oss, medan matte fixade vår frukost.

Den större delen av dagen var sedan lugn, men frampå sen eftermiddag så tog matte med mig ut på promenad, ja utan Hector. Vi tog en lång, lugn och jätteskön promenad. Vi tog vägen ner till dalgången idag.

Jag har varit till veterinären fått lite förhållningsorder av veterinären om att jag ska ta minst 20 min långa promenader flera gånger om dagen i långsamt tempo för att mitt ben som fortfarande gör ont en del, ska bli starkare och bättre. Så det gjorde vi idag med.

Det blev en längre promenad än 20 minuter. Men vi gick inte hela tiden, ibland stannade matte en stund ochj lät mig nosa omkring lite som jag ville. Väl nere i dalgången släppte matte lös mig och lät mig springa eller gå som jag ville.

Jag tog det lugnt men tyckte det var jätteskönt att strosa omkring ensam tillsammans med matte.

Att få vara lös och gå i sin egen takt, det stortrivs jag med, bara jag vet vart husse eller matte, vem som nu tagit promenaderna med mig, är någonstans. Ofta får jag numera var lös även på kortare rastningspromenader, för matte och husse tycker jag är så duktig att komma när hon eller husse kallar på mig.

Jag nosade lite här och var och busade lite, och naturligtvis blev det en hel del gräsrullningar också.

Efter ett tags promenerande så mötte vi en annan matte och husse med sin hund. Hon var en äldre tik, som var aningen osäker på andra hundar för hon hade visst blivit hårt biten av en rottweiler i våras.

Tiken var 8 år gammal, och hur man kan få för sig att bita en sådan gammal dam som är jättesnäll, det förstår inte jag i alla fall. Jag märkte ju att hon var osäker även på mig och hon skällde en hel del. Men eftersom jag hellre ville bekanta mig med henne och kanske leka om hon hade lust, så gick jag en omväg runt henne och vände bort ansiktet och nosade i gräset istället. Det fanns lite intressanta dofter där med både av hundar, harar och rådjur.

Det funkade bra för hon slutade skälla och blev lite nyfiken istället.

Hennes husse och matte ville båda prata med mig och tyckte jag var jättefin sa de. Matte svarade på frågorna som de ställde medan jag och tiken lekte.

Jag och tiken lekte lite lätt en liten stund. När jag sedan gick viftade hon på svansen och tittade en bra stund efter mig. 

Jag hoppades att vi skulle ses fler gånger.

Väl hemma mötte vi Hector och husse som var på väg ut på promenad. Matte lämnade över kameran till husse, och sedan tog han och Hector en långpromenad de med. Om den kan du läsa på Hectors egen blogg, ifall du vill förstås.

Det var skönt att komma hem igen och efter lite vatten så lade jag mig att vila en stund på balkongen. Där var det svalast.